13
Anθ-e Antiohia anθ-e khangeri sas niśte prooroća haj sikaitorǎ: o Barnaba, o Simon, savo maj bućholas i Niʒer, haj o Lućiu anθa-i Ćirena, o Manaen, savo sas barǎrdo sar phral le thagareça Irod, haj o Saul. Anθ-o timpo so on ïnkinonas pes le Rajesqe haj postinas, o Duxo Sfïnto phendǎs:
— Ćhun manqe rigaθe le Barnabas haj le Saulos anθa-i buki savi dinem len muj.
Atunć päće postisardes, rugisajles haj ćhutes äl vast pä lenθe, dine len drom te telǎren.
O Barnaba haj o Saul anθ-o Ćipro
Kadǎ kä on, dine drom kaθar o Duxo Sfïnto, geles ke Seleućia haj othar geles äk korabiaça anθ-o Ćipro haj besles ke Salamina, phenindos o kuvïnto le Devlesqo anθ-äl sinagoʒ le evreenqe. Haj o Joan sas lença te aźutil len.
Päće nakhles anθa saorï insula ʒi k-o Pafos, malades äk vräźitori, äk prooroko oxamno, äk evreo p-o anav Bar-Isus. Kadava sas le guvernatoreça Serʒius Paulus, äk manuś gogǎça. O Serʒius Paulus dinǎsas drom pala o Barnaba haj pala o Saul, kä kamelas te aśunel o kuvïnto le Devlesqo. Dar o Elima, o vräźitori (käć o anav Elima xakǎrdǒl „o vräźitori”), beśelas lenqi kontra, rodindos te durǎrel le guvernatores kaθar o pakjamos. Atunć o Saul, savo maj bućhol i Pavel, pherdo Duxo Sfïnto dikhlǎs orta pä lesθe 10 haj phendǎs:
— O manuś pherdo saoro ćorimos haj kaθar saorä oxaimata, ćhavo bengesqo, duśmano saorä ćaćimasqe! Ni maj opris tut te bangǎres äl droma orta le Rajesqe? 11 Akanak ita kä o vast le Rajesqo si ki kontra: va avesa koro haj ni va dikhesa o kham äk vremǎ.
Anθa-k data pelos pä lesθe ćjaca haj tunjariko, haj phirelas rodindos dakanikas te phiravel les vastesθar. 12 Kana o guvernatori dikhlǎs so kerdinǎlosas, pakǎjas, käć sas ujmime kaθar äl sikaimata anθa o Raj.
O Pavel haj o Barnaba ke Antiohia anθ-e Pisidia
13 Pala sosθe o Pavel haj äl manuś kaj sas leça telǎrdes le korabiaça anθa o Pafos, geles ke Perga anθ-e Pamfilia. Dar o Joan muklǎ len haj risajlos k-o Jerusalimo. 14 Haj on, telǎrindos anθa-i Perga, aresles ke Antiohia anθa-i Pisidia. Anθ-o ges le Sabatosqo geles anθ-e sinagoga haj beśles tele. 15 Päće ćetisajlos anθa-i Kris haj anθa äl Prooroć, äl bare le sinagogaqe dine drom äk manuś te phenel lenqe:
— Phrala!le, kana si tumen daići phenimasqo kaj te aźutil le manuśän, den duma!
16 O Pavel uśtilos, kerdǎs semno le vasteça haj phendǎs:
— Manuś israelicǎ haj tume save daran kaθar o Del, aśunen! 17 O Del kadal poporosqo, Israel, alosardǎs amare daden haj kerdǎs anθa lenθe äk baro poporo, kana beśenas sar sträiinǎ anθ-o them le Eʒiptosqo, haj ïnkaladǎ len othar pe vasteça zuralo. 18 Sas räbdätori lença kam saranda bärś anθ-e mulani. 19 Haj päće nimićisardǎs jefta poporǎ anθ-o them le Kanaanosqo, dinǎ len lenqo them. Sǎ kadala kerdiles kam anθä śtar śäla haj peinda bärś.
20 Pala kodoja o Del dinǎs len krisitorǎ save sas lenqe bare ʒi k-o prooroko Samuel. 21 Atunć on mangles äk thagar. Haj o Del dinǎ len le Saulos, o ćhavo le Kiśesqo, anθa o njamo le Benjaminosqo, timpo saranda bärśenqo. 22 Päće dinǎs rigaθe le Saulos, o Del alosardǎs le Davidos te avel lenqo thagar. Sa anθa o David, o Del dinǎs duma śukar: «Arakhlem le Davidos, o ćhavo le Jesesqo, manuś pala muro ilo, savo va kerela sǎ so me kamav te kerel.»a Salmi 89:21; 1 Samuel 16:12-13
23 Anθa-l manuś kaj aviles kaθar o David, o Del andinǎs le Israelosqe äk mïntuitori, le Isusos, kadǎ sar phendǎsas. 24 Anglal ʒi kaj te avel ov, o Joan phendǎs saorä poporosqe Israel te bolden pes kaśte sikaven kä mukles o bezex haj boldinǎjles karing o Del. 25 Haj o Joan, kana paśolas o śfïrśito lesqe bukǎqo, phendǎs: «Kon pakǎn kä sem me? Me ni sem kova saves tume aźukǎren les. Dar ita kä avel pala manθe dakoniva, savesqe me ni sem vredniko te putrav lesqo pogimos anθa lesqe pïrne.»b Luka 3:15-16; Joan 1:20,27
26 Phrala!le, äl ćhave anθa o njamo le Avraamosqo haj tume kaj daran kaθar o Del! Amenqe sas dini drom kadaj vestja le xastraimasqi. 27 Käć äl manuś kaj beśen anθ-o Jerusalimo haj lenqe maj bare ni prinʒandes le Isusos, nić ni xakǎrdes äl vorbe le prooroćenqe, save ćetin pes anθä fiosavo Sabato. Krisarde les haj kadǎ kerdilos so phendesas äl prooroćǎ. 28 Deśi ni arakhles anθä lesθe nić äk doś merimasqi, on sa mangles le Pilatosqe te avel mudardo. 29 Haj pala so kerdes sǎ so sas ramome anθa lesθe, dindos les tele poa truśul, ćhute les anθ-äk than praxomasqo. 30 Dar o Del ïnviosardǎ les anθa-l mule. 31 Ov sas dikhlo timpo maj bute gesenqo kaθar kola save gelesas leça anθa-i Galilea k-o Jerusalimo haj save akanak si lesqe martorǎ angla o poporo.
32 Haj ame anas tumenqe kadaj vestja laćhi, kä so phendinǎjlos amare dadenqe kä va kerdǒla, 33 o Del i kerdǎs anθa amenθe, anθa lenqe ćhave, ïnviindos le Isusos pala sar si ramome anθä le dujenqo salmo:
«Tu san muro ćhavo,
ages kerdinǎjlem kǒ Dad.»c Salmi 2:7
34 Haj kä ïnviosardǎ les anθa-l mule, kadǎ kä ni va maj kernǒla, o Del phendǎs kadǎ:
«Va dava tumen binekuvïntäri sfïnto haj pakjamasqe sar le Davidos.»d Isaja 55:3
35 Kodolasqe maj phenel i anθä aver salmo:
«Ni va mukesa ka kǒ sfïnto te kernǒl.»e Salmi 16:10
36 Haj dikh o David, päće sluźisardǎs maśkar äl manuś anθa lesqi vremǎ sar kamnos o Del, mulos, sas praxome paśa pe dada haj lesqo trupo kernilos. 37 Dar kova, saves o Del ïnviosardǎ les, ni kernilos. 38 Kadǎ kä, phrala!le, te xakǎren kä datorime lesqe phenas tumenqe kä o Del jertil äl bezexa. E kris le Mojsǎsqi ni daśtisajlis te kerel tumen te aven ćaće, 39 dar prin lesθe sǎ kola save pakǎn anθä lesθe o Del kerdǎ len te aven ćaće. 40 Kadǎ kä len sǎma ta na kerdǒl tumenqe so phendǒl pes anθ-äl Prooroćǎ:
41 «Dikhen tume, kaj maren tumenqe źoko manθar!
Mirin tumen haj xasaon,
käć si te kerav äk buki anθä tumare gesa,
äk buki so tume ni va pakǎna nić äk data,
kana afi phenelas tumenqe dakoniva!»f Habakuk 1:5
42 Kana ïnklistes avri, äl manuś rugisarde len te den lenqe duma anθa kadal bukǎ i anθ-o Sabato kaj avel. 43 Kana äl manuś telǎrdes kaθar e sinagoga, but anθa-l evrea haj anθa kola kaj alosardes te aven evrea, save ïnkinonas pes le Devlesqe, geles pala o Pavel haj o Barnaba, save beśenas dä vorba lença haj sikavenas len te stäruin anθ-o miśtimos le Devlesqo.
44 Anθä koaver Sabato kidinǎjlos kam saoro foro te aśunel o kuvïnto le Rajesqo. 45 Kana äl evrea dikhles le manuśän kidine, pherdiles xoli. Denas duma kontra so phenelas o Pavel haj xulinas pes. 46 Atunć o Pavel haj o Barnaba phendes bi daraqo:
— Tumenqe träbulas te phenas maj anglal o kuvïnto le Devlesqo. Dar kä tume ni primin les haj ni dikhen tumen laćhe anθa-i viaca veśniko, ita kä ʒas k-äl neevrea. 47 Käć kadǎ porunćisardǎ amenqe o Raj:
«Ćhutem tut kaśte aves äk lumina anθa-l neevrea
kaśte ïngǎres e mïntuirǎ ʒi k-äl riga le phuǎqe.» g Isaja 49:6; Luka 2:29-32
48 Kana aśundes äl neevrea, bukurisajles haj phenenas kabor dä baro si o kuvïnto le Rajesqo. Haj sǎ save sas ćhutine anθa-i viaca veśniko, pakǎjes. 49 O kuvïnto le Rajesqo räspïndilas pes anθä saoro cinuto. 50 Dar äl evrea acïcosardes le ʒuvlǎn anaveça save ïnkinonas pes le Devlesqe, haj le baren le forosqe. Haj acïcosardes len te prigonin le Pavelos haj le Barnabas haj naśade len avri anθa lenqo cinuto. 51 O Pavel haj o Barnaba skuturisardes o prafo pa pe pïrne kontra lenqi haj geles anθ-e Ikonia. 52 Haj äl ućenićǎ sas pherde bukuria haj Duxo Sfïnto.

a13:22 Salmi 89:21; 1 Samuel 16:12-13

b13:25 Luka 3:15-16; Joan 1:20,27

c13:33 Salmi 2:7

d13:34 Isaja 55:3

e13:35 Salmi 16:10

f13:41 Habakuk 1:5

g13:47 Isaja 49:6; Luka 2:29-32