12
Kasθar te daras?
Ta na aven sar äl fariseǎ!
Anθ-o timpo kadava, kidinǎjles mi manuśänqe, kadiki dä but manuś, kä uśtjadonas jekh pä aver. O Isus dinǎs duma maj anglal pe ućenićença:
— Ferin tumen kaθar o aluato le fariseěnqo, savo si e fäcärnićea. Naj khanć ućhardo, kaj ni va dikhǒla, nić garado, savo ni va avela kerdo prinʒando. Kodolasqe, so phenden k-o ïntunjariko va aśundǒla ke lumina, haj so phenden dakanikasqe k-o kan anθ-äk odaja, va dela pes muj poa akoperiś le kherenqo.
Daran kaθar o Del, na kaθar o manuś!
Phenav tumenqe, mïrä amal: Ta na daran kaθar kola kaj mudaren o trupo, haj pala kodoja ni maj daśtin te keren khanć! Si te phenav tumenqe kaθar träbul te daran. Daran kaθar kodova, savo päće mudardǎs, si les zuralimos te ćhudel anθ-o jado! Da, phenav tumenqe, lesθar te daran! Oare ni bikindǒn panʒ ćiriklǎ duje parecença? Dar o Del ni bistrel nić jekh anθa lenθe. Haj kjar tumare bal anθa o śäro si sǎ ginde. Na daran, tume sen maj kuć dä sar but ćiriklǎ.
Na laʒan kaθar o Isus!
Phenav tumenqe kä orkon va phenela angla äl manuś kä si mança, i o Ćhavo le Manuśäsqo va phenela angla äl ïnʒerǎ le Devlesqe kä si leça. Dar orsavo va phenela angla äl manuś kä ni prinʒanel man, i me va phenava angla äl ïnʒerǎ le Devlesqe kä ni prinʒanav les. 10 Haj orkon va phenela dajći kontra le Ćhavesqi le Manuśäsqo, va jertila pes lesqe. Dar orkon va dela duma kontra le Duxosqi Sfïnto, ni va jertila pes lesqe. 11 Kana va ïngǎrena tumen angla äl sinagoʒ, angla äl bare haj angla äl krisitorǎ, ta na ïngriźorin tumen sar va apärina tumen, sau so va phenena, 12 käć o Duxo Sfïnto va sikavela tumen kjar atunć so träbul te phenen!
O Isus del duma anθa-l love
O bravalo dilivano
13 Jekh anθa-l manuś kidine phendǎs le Isusosqe:
— Sikaitorina, phen mïrä phralesqe te xulavel mança so sas muklo!
14 Dar ov phendǎ lesqe:
— Manuśana, kon ćhutǎ man te krisov sau te xulavav maśkar tumenθe?
15 Pala kodoja phendǎ lenqe:
— Te avel tumen griźa haj te päzin tumen kaθar orso felo läkomiaqo, kä e viaca dakanikasqi ni beśel anθä lesqo bravalimos.
16 Haj phendǎ lenqe äk pilda:
— E phuv äk bravalesqi rodisardǎsas but. 17 Haj ov gïndilas pes: «So te kerav? Kä ma naj man than kaj te kidav mïrä roade.» 18 Gïndisajlos: «Ʒanav so si te kerav: va peravava mïrä hambarǎ haj va kerava aver, maj bare. Othe va kidava saorä laćhimata mïrä. 19 Haj va phenava mïrä sufletosqe: Sufletona, si tut sǎ so träbul tut kidino anθa but bärś. Xodinisavo, xa, pi haj bukurisavo!» 20 Dar o Del phendǎ lesqe: «Dileja! Kjar anθä kadaj rǎt va manglola pes kǒ sufleto parpale. Kasqe va aćhona äl bukǎ kaj kerdǎn len?» 21 Sa kadǎ si i koleça kaj kidel komori anθa pesθe, haj ni bravardǒl angla o Del.
Ta na keren tumenqe griźi, dar roden o thagarimos le Devlesqo!
22 O Isus phendǎs pe ućenićenqe:
— Kodolasqe phenav tumenqe: ta na ïngriźorin tumen anθa tumari viaca, te gïndin tumen so va xana! Nić anθa tumaro trupo, soça va hurǎdǒna! 23 Käć e viaca si maj but dä sar xamos, haj o trupo maj but dä sar hurjaimos. 24 Dikhen k-äl korbi: on ni semänin, nić ni sećerin, naj len nić kämara, nić xambari. Haj ku sǎ kadala o Del sa del len te xan. Tume sen maj kuć dä sar äl ćiriklǎ! 25 Savo anθa tumenθe daśtil te ćhul äk ćaso kä pi viaca kana ïngriźoril pes? 26 Kadǎ kä, kana ni daśtin te keren nić e maj cïjni buki, sosθe ïngriźorin tumen kolavrenθar? 27 Dikhen sar barǒn äl krini! Nić ni keren buki phari, nić ni khuven. Dar phenav tumenqe kä nić o Solomon, anθä saorä slava piri, ni hurǎdilos kadǎ dä śukar sar jekh anθa lenθe. 28 Kana kadǎ hurjael o Del e ćar, savi ages si p-o kïmpo, haj texara va avela ćhudini anθ-o kuptori le marnesqo, kabor maj but va hurjaela tumen ov, manuś cïraça pakjamos! 29 Haj na roden so va xana haj so va pena, na ïngriźorin tumen! 30 Kä saorä bukǎ kadala äl manuś save ni prinʒanen le Devles naśän pala lenθe. Dar kabor anθa tumenθe, tumaro Dad ʒanel kä si tumen nevoja kaθar kadal bukǎ. 31 Roden maj anglal lesqo thagarimos, haj kadal bukǎ va dena pes tumenqe!
32 Na dara, turma cïjni, kä tumare Dades plaćuja les te del tumen o thagarimos. 33 Bikinen so si tumen haj den äl love le ćorän! Keren tumenqe punʒ kaj ni phurjaon, te aven tumen te ćhun äl love, haj äk komoara kaj ni maj termenil pes, anθ-o ćeri, kaj ni paśol o ćor, haj kaj äl moli ni distruʒin lan! 34 Käć kaj si tumari komoara, othe si i tumaro ilo.
Te aven gata ïntotdjauna!
Äl robi ʒungade
35 Te aven gata kaśte sluźin: hurǎde haj luminaça astardi! 36 Te aven sar äl manuś kaj aźukǎren pe stäpïnos te ril pes kaθar äk abǎv, kaśte putren lesqe sigo o udar, kana va avela haj marela k-o udar. 37 Miśto si anθa-l robi kodola, saven lenqo stäpïno arakhel len ʒungade kana ril pes khere! Ćaćes phenav tumenqe, kä ov va paruela pe coale, haj va ćhula len te beśen ke sinia te sluźil lenqe. 38 Haj kana rila pes k-o maśkar le reakjaqo, sau karing e detexerin, miśto si anθa kodola, kana va arakhela len ʒungade!
Ni ʒanes kana avel o ćor
39 Dar ʒanen miśto e buki kadaja kä, te ʒanelas o stäpïno le kheresqo kä so ćaso avel o ćor, ni mukelas pǒ kher te avel pharado. 40 I tume te aven gata, kä va avela o Ćhavo le Manuśäsqo kana ni aźukǎrdona!
O robo laćho pakjamasqo kerel lesqi buki
41 O Petre phendǎs:
— Rai!a, amenqe phenes e pilda kadaja sau i avrenqe?
42 Haj o Raj phendǎs:
— Kadǎ si o administratori pakjamasqo haj gogǎça, saves ćhul les o stäpïno opral pä pe robi, kaśte del len lenqi rig le xamasqi k-o timpo. 43 Miśto si anθa o robo kodova, saves o stäpïno va arakhela les kerindos kadǎ kana avel khere! 44 Phenav tumenqe ćaćes, kä va ćhula les baro pä sǎ so si les les. 45 Dar kana o robo kodova phenel anθä pǒ ilo: „Muro stäpïno ni va rila pes sigo”, haj ïnćepol te marel le roben haj le roaben, te xal, te pel haj te matǒl, 46 o stäpïno kodol robosqo va avela anθ-äk ges kana ov ni aźukǎrdol, anθ-äk ćaso kaj ni ʒanel les, va ćhinela les kotora haj va ćhula les anθ-äk than kolença kaj ni pakǎn.
47 O robo savo ʒanel so kamel lesqo stäpïno haj ni pregätil pes sau ni kerel so kamel ov, va avela mardo nasul. 48 Dar kana o robo ni ʒanel so kamel lesqo stäpïno haj kerel bukǎ save träbul pedepsime, va avela mardo dabença cïra. Kasqe dinǎ pes but, va mangǒla pes lesqe but; kasqe muklǎ pes but, va aźukǎrdola pes i maj but.
Jag pe phuv
49 Avilem te anav jag pe phuv. Haj kabor kamavas ka e jag te afi sas deźa astardi! 50 Träbul te avav boldo äk bolimaça ⸤suferincaqo⸥, haj ni va arakhava mïrï liniśtǎ ʒi kana ni va kerdǒla pes. 51 Pakǎn kä avilem te anav paćǎ pe phuv? Ni! Phenav tumenqe kä avilem te anav pharaimos. 52 Kä, dakanara angle, anθa panʒ save va beśena anθ-äk kher, trin va pharadona kaθar duj, haj duj kaθar trin. 53 O dad va pharadola kaθar pǒ ćhavo, haj o ćhavo kaθar pǒ dad; e dej kaθar pi ćhej, haj e ćhej kaθar pi dej; e soakra kaθar pi bori haj e bori kaθar pi soakra.
Ćetin e vremǎ haj keren paćǎ le Devleça!
54 Phendǎs i le manuśänqe kidine:
— Kana dikhen kä äl nori kiden pes karing perel o kham, sigo phenen: «Si te avel o brïśïnd.» Haj kadǎ i si. 55 Haj kana marel e braval kaθar o sudo, phenen: «Si te avel tatimos.» Haj kadǎ i si. 56 Fäcarnićilor, ʒanen te ćetin sar si te avel e phuv haj o ćeri, dar e vremǎ kaja sar ni ʒanen te ćetin lan?
57 Sosθe ni krison tume korkoro so si ćaćes? 58 Dikh, kana dakoniva del tut anθ-e kris, p-o drom ïnćerkosar te ïmpäkis tut leça! Aver felo va tïrïla tut angla o krisitori, haj o krisitori va dela tut p-o vast le temnićeresqo, haj ov va ćhudela tut anθ-o phandaimos. 59 Phenav tuqe kä ni va ïnklesa othar ʒi kana ni va pokinesa i o paluno pareco.